I mitt hjärta lyser solen, fast regnet öser ned

Det finns vänner och så finns det vänner. I mitt hjärta finns det fullt av dem. Vissa bor nära, så nära så att vi ibland inte hinner ses, för att vi just bor så nära. Andra bor långt bort och inte heller dem träffar jag så ofta. Men med dessa vänner bokar jag in en träff ett halvår i förväg, för annars blir det inte av att vi ses. Kalendrarna är fullbokade och hur spontan man än vill vara, så tycker jag mig märka en tendens att det blir svårare och svårare. För hur gärna vi än vill vara spontana i teorin så funkar det inte i praktiken. Dygnet, veckan, månaden och året har för få lediga stunder. För få hål i kalendern för att bara vara.

I år har jag blivit bättre än vanligt på att ha lediga helger, men så har jag ju också kunnat boka in många träffar mitt i veckan, eftersom jag har varit föräldraledig. Jag minns att jag i höstas funderade på vem jag skulle kunna träffa mitt i veckorna. När alla jobbar.  Men tänk det blev aldrig ett problem. Dagarna blir fort fulltecknande och ibland kan det vara svårt att hitta en tid för en fika på stan. Och jag är så glad för alla dessa möten. För alla människor jag har träffat, inte minst under det här året. Gamla bekantskaper och nyfunna vänner. Alla har de tagit plats i mitt hjärta på olika sätt.

Det värmer mig att tänka på dessa möten en dag som denna, när regnet öser ned och graderna sjunker så fort överallt. Då lyser solen därinne. Och i mitt hjärta träffar jag er, mina vänner, varje dag och där behöver man inte boka träff ett halvår i förväg.

This entry was posted in Glädjekorn, Tankekorn and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>