Hej vad det går – upp och ner, ner och upp!

Den här hiskeligt snabba bergodalbanan med lika många kullar som dalar. Där man ena sekunden tror att man har fastnat i en dal för att i nästa ögonblick inse att man redan är på en topp igen. Den banan, det är min vardag som föräldraledig. Tur att jag har underbara medpassagerare när jag susar fram längs rälsen.

This entry was posted in Hemmakorn, Tankekorn and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>